Etikettarkiv: Skrivövning

Månadens skrivövning: arbeta med att förstå betydelsen av textens ”förstamening”

Den här övningen handlar om att arbeta med en texts allra första mening, dvs. dess ”förstamening”. Skrivövningen är tänkt just som – övning. Metodiken kan delvis appliceras på en befintlig text som du redan har, men först – skriv ny text utifrån instruktionerna.

Längst ned beskrivs hur övningen är sprungen ur en övning av Jenny Green.

Skriv förstameningar

1. Låna en mening som intresserar dig tillräckligt. Slå till exempel upp en bok och låna första meningen i boken: ”Han öppnar ögonen.” Eller be om en mening av en vän. Eller ta en egen mening.

2. Skriv 5 – 10 meningar utifrån din förstamening. Max 10, gärna bara 5.

3. Stryk nu den första meningen, och låt den andra meningen bli – förstamening. Skriv om med en ny förstamening; ändra lite i din text. Maximalt 10 meningar.

4. Stryk nu – åter – den mening som har varit förstamening. Låt andra meningen bli förstamening. Detta är sista gången du skriver om texten (eg. inledningen på en text). Maximalt 10 meningar, gärna bara 5.

En uppföljande övning:

1. Ta en befintlig text ur ditt skrivande. Stryk din första mening.

2. Skriv om från mening två (som förstamening). Använd samma principer: håll det korta (maximalt 10 meningar), testa att stryka förstameningen flera gånger, i linje med skrivövningen ovan.

Kommentar:

Den här övningen är lämplig att göra i en skrivgemenskap. Den är som gjord för att samtala om vad som sker med en text, vad en söker i en förstamening, vad som skapar (eller förstör) spänning, basala saker som ”att plantera något” i sin text, etc. Och den är som gjord att tillsammans hitta på er variant av övningen! Och att ge varandra meningar att testa med.

 

Till sist:


”Förstameningar” var något Jenny Green och jag samtalade mycket om när vi började hålla skrivkurser under åren 2014-15. Vårt intresse rörde primärt betydelsen av ”förstameningen” i relation till den vidhängande frågan om hur man kan arbeta med detta rent pedagogiskt.

Jag fann skelettet till den här idén i ett gemensamt dokument från den tiden. Övningen är därför ett slags blandning av ”Tack för den fina tiden!”-gest och en förfrågan till skrivpedagoger som vill tänka på saken på nytt.

Så här skrev Jenny i vårt gemensamma dokument:

”Jo. Jag vill berätta för dig om senaste kurstillfället.
Jag gav mina kursdeltagare en övning som knöt an till ditt och mitt senaste samtal: Att hitta förstameningen i texten.
De skrev en text, och fick sedan läsa upp den från olika ställen: Med start i andra meningen, tredje stycket och halvvägs in i texten. 
Det cirkulerade en del upprördhet i rummet efter den instruktionen. Invändningar om att det inte funkade, att texten skulle bli konstig och helt ogripbar för oss som lyssnade. 

Men det blev så bra, Joakim. Och – säger pedagogen – det bästa var att de själva hörde att det blev bra! Texterna inleddes nu med frågor, med oklarheter, med löften om svar längre fram.”

 

 

 

Månadens skrivövning: Skriv svaret som från en scen

Inför bloggens elfte skrivövning gick tankarna ungefär så här: vad får man om man slår ihop Bokmässan, höstmörkret och skrivprocessen? Kanske en metatext om skrivandets vedermödor, om ljuset som symbol, eller scengolvet som representation. Jag vet inte, men till slut visste jag i alla fall att oktobers övning skulle stamma ur en sådan fråga.

Skrivövning är något experimentell till sin typ: behov av föreställningsarbete är påtagligt. Dess syfte är desto tydligare, ja det är just att förtydliga – skapande – hur något fungerar i ditt skrivande.

Troligen lämpar sig övningen mest för någon som identifierar sig relativt starkt som en skrivande.

Skriv svaret som från en scen

1. Välj ett litteratursamtal att ta del av.

Du kan hitta samtalet var du själv önskar: i en pod, i radions P1, Babel i SVT eller som skrivövningen ger en fingervisning i sin introduktion: i en inspelning från Bokmässan. (Två förslag, från Bokmässan och Svenska Kyrkans scen ”Se människan”, finner du nederst i texten.)

2. Lyssna till/Titta på samtalet.

3. Välj en fråga ur samtalet att svara på själv!

4. Dags att skriva. Föreställ dig att du svarar till någon, gärna den som ställer frågan i det material du använder dig av.

För den här övningen passar tiden som hjälpande ram: ställ en klocka på ex vis 20 minuter och bara skriv – ditt svar om ditt skrivande på frågan som rör skrivandet på ett eller annat sätt.

5. Rimlig extraaktivitet: Då din text är extrovert till sin idé kan det vara en god idé att dela den med ett faktiskt vittne. Om du har någon att läsa upp din för/skicka din text till, gör gärna det.

Lycka till!

Två förslag från mig:

Karin Smirnoff om Vi for upp med mor som är den andra boken i en trilogi.

Marit Kapla om Osebol som är ett diktverk i formen av en intervjubok

 

 

 

 

 

Månadens skrivövning: skriv om en dikt (om livet)

Bloggens tionde skrivövning blir den första som använder en fullständig text – en kortare dikt – som själva underlaget för skrivandet.

Skrivövningen är klassisk till sin typ: tillåt dig att låna, att härma, ja – att göra något i samspråk med en författare och text ….

Skriv om dikten ”STRÄVT”

Dikten är skriven av Eva B Magnusson och står att finna i Här slutar allmän tid. Den är blott fem rader lång, men rymmer ett påstående – eller ackord eller …  – om livet.

*

STRÄVT

strävt, sa någon, och jag tyckte det var ett ord

för livet, strävt

och att inte mig emot, det där sträva

ju mer jag lyssnade, desto vackrare tycktes det mig,

blev införlivat, blev sig självt, blev mitt mig.

*

1. Läs dikten.

2. Skriv om dikten genom att byta ut ord;

Byt ut minst ett ord på varje rad

– Du får byta ut så många ord du vill på varje rad

Behåll antalet ord (eller stavelser) som de ursprungliga fem raderna har

Börja givetvis med att sätta din egen titel så du vet vilket ord du ska skriva om.

*

Lycka till!

Månadens skrivövning: skriv genom ett par-tre diagnostiska fläckar omkring dig

Bloggens nionde skrivövning sträcker sig som en gärdsgård mellan semestern och ett inrättande i arbetslinjen. En semester som tar slut, en gräns att korsa, eller ja, iallafall för mig; det är ju olika det där – med allt. Var du än är i augusti, övningen kan viktas så att den passar ditt rum.

Skriv med hjälp av ”diagnostiska fläckar”.

Begreppet ”diagnostiska fläckar”  dök upp mitt i semestern, väldigt bokstavligt; familjen var i Olofsfors, söder om Umeå, och jag lånade en bok på måfå i Saras hem: Jakten mot nollpunkten, av Carl Johan De Geer.

Vad det rör sig om: just det att se sig om och se till det fläckvisa i tillvarons aktuella rum. Att tolka en fläck. Det kan vara ett knyckligt kvitto på bordet framför dig, eller snor på en ärm, eller ett av solen svett blad på en pelargon. Vad som än utgör hem (eller brist på hem), utgör sannolikt oräkneligt med fläckar att ”diagnosticera”.

Skrivövningen har två skrivmoment: ett flödesskrivande och ett omhändertagande.

1. Flödesskrivande: Tassa omkring i rummet du har beslutat dig för att skriva i. Ett par minuter. Besluta dig för 3 detaljer att skriva om/genom.

Ställ en klocka på 10 minuter och flödesskriv. Låt detaljerna beröra varandra bäst de vill, som med att flödesskrivande; det får bli precis som det blir.

2. Skriv en diagnos om en detalj: Läs igenom din flödestext. Använd 1 mening från din flödestext, gärna som startpunkt, när du skriver en ny text (valfri stil).

Uppdraget ligger i att våga leta efter en ”diagnos” (för dagen, själen, vänskapen, rummet, texten, … ). Förstå ordet vitt, brett, skevt, …

Välj gärna en egen begränsning innan du börjar!

I stil med: max en halv sida till sitt omfång, samt att texten ska skrivas igenom nästföljande dag, ja – eller liknande.

Lycka till!

 

Månadens skrivövning: Gör det somrigt för dig

Den här skrivövningen är bloggens åttonde i serien av månatliga förslag. Övningen – och likaså framkrystandet av den – sonderar i frågan om vad ”somrig text” kan betyda. Skriva somrigt? Skriva somrigt – alltså för sin egen skull? – för naturens dödsur? – för vad, vem – för bad?

Skriv somrigt

Kanske kan ”somrigt” betyda att skriva skamlöst? Kanske
kan ”somrigt” betyda att skriva med fötterna
i vattenbrynet, eller i brytet
med något,
då det bekymmersfria har en krävan

eller
som alldeles försjunken
plötsligt
med ett vinbär inom räckhåll,
ät något somrigt, doppa
färgat finger
i texten

– med höften mot ett träd i en allé / armbågen, underarmen i gruset;
skriv som det kommer där du går
och står, nöj dig med lappen
i skugga eller på marsch i solen
eller
inte alls utan
– erkänn en fasa för livets … vacui?

Skriv somrigt: skriv dagermanskt / duraskt

Skriv somrigt: byt block (ta nu det med skära blommor!) / rum /  musa /
eller
Återbesök byn du kommer ifrån / partners
i minnet /
block (läs om det blommiga om du skrev i det en annan sommar) /  en älskad sandal;
håll i den
i minnet skrivet

Skriv somrigt: skriv ett Sommar, ja programmet
eller
Nej, gör inte det; skriv istället I Handen ett vinbär, Sandalen eller Mitt barn som Valfisk

Skriv somrigt: negera en vinter, eller hata på på sommaren, eller släpp på hatet och minns en kiosk från barndomen; undersök några få fräknars yta
i väntan på att få handla

Skriv somrigt, ja bara du skriver i juli så –

Tidsram: Nej.

Omfång: Okänt.

Månadens skrivövning: Gör dig till och skriv om att göra dig till så att text kan uppstå

Den ömsinta boken Annorlunda hos ekorrarna. Om Werner Aspenström. Tretton läsningar. hittade in i mitt liv i maj. Här presenteras juni månads skrivövning – vilken tar ut svängarna en del – och den vilar helt och fullt mot saker som Ida Linde tog upp i sin text ”ATT STÄLLA SIG LYSSNANDE” ur nämnda bok. Övningen är bloggens sjunde i serien.

 

Gör dig sådan att text uppstår

I sin text problematiserar Linde vad det innebär att lyssna (för den som vill skriva): ”Att ställa sig lyssnande, är det att ropa på hjälp?” Ja, att ropa eller lyssna för att man inte kan skriva; det tycks vara sammantvinnade företeelser.

Linde påminner sig om att Bengt Emil Johnson har sagt att saken gäller att göra sig sådan att poesi uppstår. Här gryr en skrivövning.

Skriv en text (för guds skull, ingen dikt!) om hur du behöver röra dig, göra dig, göras av andra, stanna till, med mera – för att text ska uppstå.

Alternativt:

Skriv en text om hur du inte vet vad du behöver göra för att poesi/text ska uppstå (räds för guds skull inte att dikta om saken).

Förslag: Avsätt två separata skrivpass för den här skrivövningen. Relativt korta skrivpass, då övningen primärt syftar till att den skrivande ska finna/skapa ett stoff att använda sig av i annan (primär) text.

Lycka till!