Etikettarkiv: Skrivövning

Månadens skrivövning: skriv genom ett par-tre diagnostiska fläckar omkring dig

Bloggens nionde skrivövning sträcker sig som en gärdsgård mellan semestern och ett inrättande i arbetslinjen. En semester som tar slut, en gräns att korsa, eller ja, iallafall för mig; det är ju olika det där – med allt. Var du än är i augusti, övningen kan viktas så att den passar ditt rum.

Skriv med hjälp av ”diagnostiska fläckar”.

Begreppet ”diagnostiska fläckar”  dök upp mitt i semestern, väldigt bokstavligt; familjen var i Olofsfors, söder om Umeå, och jag lånade en bok på måfå i Saras hem: Jakten mot nollpunkten, av Carl Johan De Geer.

Vad det rör sig om: just det att se sig om och se till det fläckvisa i tillvarons aktuella rum. Att tolka en fläck. Det kan vara ett knyckligt kvitto på bordet framför dig, eller snor på en ärm, eller ett av solen svett blad på en pelargon. Vad som än utgör hem (eller brist på hem), utgör sannolikt oräkneligt med fläckar att ”diagnosticera”.

Skrivövningen har två skrivmoment: ett flödesskrivande och ett omhändertagande.

1. Flödesskrivande: Tassa omkring i rummet du har beslutat dig för att skriva i. Ett par minuter. Besluta dig för 3 detaljer att skriva om/genom.

Ställ en klocka på 10 minuter och flödesskriv. Låt detaljerna beröra varandra bäst de vill, som med att flödesskrivande; det får bli precis som det blir.

2. Skriv en diagnos om en detalj: Läs igenom din flödestext. Använd 1 mening från din flödestext, gärna som startpunkt, när du skriver en ny text (valfri stil).

Uppdraget ligger i att våga leta efter en ”diagnos” (för dagen, själen, vänskapen, rummet, texten, … ). Förstå ordet vitt, brett, skevt, …

Välj gärna en egen begränsning innan du börjar!

I stil med: max en halv sida till sitt omfång, samt att texten ska skrivas igenom nästföljande dag, ja – eller liknande.

Lycka till!

 

Månadens skrivövning: Gör det somrigt för dig

Den här skrivövningen är bloggens åttonde i serien av månatliga förslag. Övningen – och likaså framkrystandet av den – sonderar i frågan om vad ”somrig text” kan betyda. Skriva somrigt? Skriva somrigt – alltså för sin egen skull? – för naturens dödsur? – för vad, vem – för bad?

Skriv somrigt

Kanske kan ”somrigt” betyda att skriva skamlöst? Kanske
kan ”somrigt” betyda att skriva med fötterna
i vattenbrynet, eller i brytet
med något,
då det bekymmersfria har en krävan

eller
som alldeles försjunken
plötsligt
med ett vinbär inom räckhåll,
ät något somrigt, doppa
färgat finger
i texten

– med höften mot ett träd i en allé / armbågen, underarmen i gruset;
skriv som det kommer där du går
och står, nöj dig med lappen
i skugga eller på marsch i solen
eller
inte alls utan
– erkänn en fasa för livets … vacui?

Skriv somrigt: skriv dagermanskt / duraskt

Skriv somrigt: byt block (ta nu det med skära blommor!) / rum /  musa /
eller
Återbesök byn du kommer ifrån / partners
i minnet /
block (läs om det blommiga om du skrev i det en annan sommar) /  en älskad sandal;
håll i den
i minnet skrivet

Skriv somrigt: skriv ett Sommar, ja programmet
eller
Nej, gör inte det; skriv istället I Handen ett vinbär, Sandalen eller Mitt barn som Valfisk

Skriv somrigt: negera en vinter, eller hata på på sommaren, eller släpp på hatet och minns en kiosk från barndomen; undersök några få fräknars yta
i väntan på att få handla

Skriv somrigt, ja bara du skriver i juli så –

Tidsram: Nej.

Omfång: Okänt.

Månadens skrivövning: Gör dig till och skriv om att göra dig till så att text kan uppstå

Den ömsinta boken Annorlunda hos ekorrarna. Om Werner Aspenström. Tretton läsningar. hittade in i mitt liv i maj. Här presenteras juni månads skrivövning – vilken tar ut svängarna en del – och den vilar helt och fullt mot saker som Ida Linde tog upp i sin text ”ATT STÄLLA SIG LYSSNANDE” ur nämnda bok. Övningen är bloggens sjunde i serien.

 

Gör dig sådan att text uppstår

I sin text problematiserar Linde vad det innebär att lyssna (för den som vill skriva): ”Att ställa sig lyssnande, är det att ropa på hjälp?” Ja, att ropa eller lyssna för att man inte kan skriva; det tycks vara sammantvinnade företeelser.

Linde påminner sig om att Bengt Emil Johnson har sagt att saken gäller att göra sig sådan att poesi uppstår. Här gryr en skrivövning.

Skriv en text (för guds skull, ingen dikt!) om hur du behöver röra dig, göra dig, göras av andra, stanna till, med mera – för att text ska uppstå.

Alternativt:

Skriv en text om hur du inte vet vad du behöver göra för att poesi/text ska uppstå (räds för guds skull inte att dikta om saken).

Förslag: Avsätt två separata skrivpass för den här skrivövningen. Relativt korta skrivpass, då övningen primärt syftar till att den skrivande ska finna/skapa ett stoff att använda sig av i annan (primär) text.

Lycka till!

 

 

 

Månadens skrivövning: Skriv en dikt med en syllogism

Det här är bloggens sjätte skrivövning. De övriga hittas genom att man trycker på tagen ”Skrivövning” under den här texten. Den skrivövning som ges för maj är en enklare, lättsammare variant på övning men med en lite filosofisk knorr. 

Dikt med syllogism

Den här skrivövningen bygger på två saker. Dels att du har en föreställning om vad en dikt ”är”/kan vara för dig, dvs. en text med vänsterspalt eller en text med korta strofer eller något annat, och dels – att du intresserar dig för att hitta på en syllogism.

Att förmå dra en slutsats av två premisser, det är vad som utgör materialet för en syllogism.

Exempel på aristotelisk syllogism:

Alla människor är dödliga.
Sokrates är en människa.
Alltså är Sokrates dödlig.

Exempel på joakimsk syllogism:

Allt som transformerar är verktyg.
Jag är inte ett verktyg.
Alltså transformerar jag inte.

Som vi ser kan slutsatsen vara mer eller mindre sann. Gör dig en slutsats som din dikt behöver.

Förslag: Max 12 rader, fördelat på 2 eller 3 strofer. Tidsbestäm skrivandet, dvs. att du, exempelvis, får skriva 30 minuter innan eller efter något bestämt (annat) livet.

Lycka till!

 

 

Månadens skrivövning: Att skriva på din poetik

Den här veckan undervisar jag i poetik på Skrivarlinjen, och eftersom skrivövningen för april är ohemult försenad och helst vill ställas in, så införs här istället en övning utifrån poetikveckan i Skurup.

Med poetik menas rent praktiskt och faktiskt att skriva – om att skriva. En definition som jag finner relativt pragmatisk är Kristian Lundbergs i Jag rör mig mot en nollpunkt där allt är du: ”Poetiken är en fiktiv modell för att skapa större frihet för den som skall skriva dikten, en frihet som vi erövrar genom en slags underkastelse.”

Genom att göra de här skrivövningarna kan vi säga att du arbetar med att tänka på den ”fiktiva modell” som ger ditt skrivande en fläkt av (ramens) frihet.


Uppvärmningsövning (15 minuter):

 1. Tänk på ditt skrivande: vad ser du framför dig? Vad får du för bilder av att tänka på ditt skrivande? Abstrakta bilder (kärlek, sorg, minnen … ) eller konkreta (ditt arbetsrum, ett block, en penna, en träfågel … ), försätt dig i tankar.

2. Med hjälp av dina bilder av ditt skrivande ska du skriva med hjälp av en liknelse eller metafor. Det är flödesskrivande, cirka 10 minuter.

Likna ditt skrivande vid något som kommer för dig (ett bråddjup, ett vattenfall, ett avfall, en spann, en tråd, etc.). Påbörja flödesskrivandet med din valda analogi, och låt sedan skriva hamna var det hamna vill.

——

Huvudsaklig skrivövning (cirka 40 minuter, maximalt 1 sida):

Välj mellan alternativ 1 och 2:

1. Dags att bygga ut en analogi för ditt skrivande.

Bygg ut din liknelse/metafor från uppvärmningsövningen, eller skriv utifrån en ny analogi. Det du ska göra är alltså att skriva en sida som tar sitt avstamp i att likna ditt skrivande vid något annat (ett bråddjup, en symaskin, något av en drömverkstad, krabbans sidledsgång, fiskebåtspersonalens samvetskval, etc…)

För att göra analogin så meningsfull som möjligt: fokusera på frågan – Vad händer när jag skriver? Håll dig nära din skrivpraktik. Vad liknar den faktiskt/fiktivt/ … ?

2. Släpp analogins värld, gå till det konkreta. Var så konkret du kan om din skrivpraktik:
Skriv en text som vilar mot katalogdiktens princip, dvs. att den använder sig av att räkna upp, lista, förteckna, samla. Benämn i din text så mycket du kan rörande din skrivpraktik!

Lycka till!

Månadens skrivövning: ”Gräv ner vad du behöver minnas”

Det här är bloggens fjärde skrivövning. Februaris övning var mer omfattande och ”tänkt för ett längre skrivande med en god chans till ett rikt textstoff”. Mars månad vänder på steken: nu tar vi bort, ja även det minsta av stoff. Den här gången överlåter vi skrivandets ärende till själen.

Gräv ner vad du behöver minnas

1. Skriv ned något som du behöver kunna/känna i hjärtat.

2. Gräv ner lappen på valfri plats.

3. Gå därifrån, bär det i hjärtat.

Lycka till!

Månadens skrivövning: ”Skriv om platser du har vaknat på”

Det här är bloggens tredje skrivövning. I januari erbjöds en enklare övning som kan lämpa sig för att värma upp för ett annat skrivande. Februaris övning, däremot, är omfattande och tänkt för ett längre skrivande med en god chans till ett rikt textstoff. Skrivövningen är ett idémässigt samarbete med Stina Karlström.

Skriv om platser du har vaknat på

Den här övningen kan formas och varieras på många sätt.

Antingen delar du upp skrivandet i ett antal pass med fokus på en dag, eller så planerar du redan från början för flera dagars skrivande.

Exempel på plan för en dag av skrivande:

1. Skriv i tio minuter om en plats du har vaknat upp på.

2. Skriv i tio minuter om en annan plats som du har vaknat upp på.

3. Skriv i tio minuter om en tredje plats som du har vaknat upp på.

(Du kan fortsätta skriva om fler platser, allt utifrån tid och lust.)

Nu har du skrivit om minst tre platser/tider. Dags att utforma en skrivövning i vilken du använder dig av det första stoffet.

Exempelvis:

4. Skriv en text där ett jag reflekterar över hur ett liv kan innehålla två så olika (väl?) uppvaknanden.

Eller:

4. Skriv en text som enbart handlar om de här (minst) tre platserna som du har skrivit fram. Ha med så lite av människa/dig själv som du förmår.

*

Exempel på plan för vecko- eller månadslångt skrivande.
Denna skrivövning och tanke vill jag tillägna O, som i slutet på höstterminen var den första som fick övningen ”Skriv om platser du har vaknat på” av mig. Självmant fortsatte O att skriva, om fler och fler och fler platser. In över julen.

Alltså:

Det skulle kunna vara en idé att skriva om ytterligare en plats du har vaknat på, varje dag i en månads tid.

Sedan läser du igenom vad har, och tar det därifrån. Först gäller det att skapa text, att inhysa dig själv i ett stoff.

Jag tror att det här är den typen av övning som bär långt om den formas för att bära långt. Ibland tänker jag på den mästerliga boken Natten som föregick denna dag av Johanne Lykke Holm när jag funderar på vad denna skrivövning skulle vilja ge. Natten som föregick … ja, de ser ibland, när jag kisar på ett visst sätt, ut som att den sprang fram ur en skrivövning. Som om det vore dumt.

Lycka till!