Semantiska pinnar (LXXXII)

Sjunde januari. Redan vid förskolan fick din mamma höra att du inte skulle leka med mig ikväll. Du skulle vara arg på mig när jag kom hem. Igår hade jag nämligen slängt en (1) bit toapapper fel. Du stod inne på ”Lilla toaletten” och orkestrerade. Jag höll på att processa en annan order från dig […]

Diktseminarium 11

Till den elfte sammankomsten kom vi oss för att bryta mot vårt mönster; tidigare hade vi överlämnat dikt på plats och ställe, alltid läst de utbytta dikterna tyst. I barmiljöer. Var gång en ny bar (eller liknande). I sicksack över Malmös karta. Den här gången utbytte vi dikter på förhand då ”temat” var långdikt. Och […]

Dikt 200111

vad vad som står i luften ljus dis ord bara korgbollsfolk korsar kullerstensrutan ja något av en ansamling tycks alltid utgöra diagonalt ingen lag: men att att hoppas mot stora bylsiga armbågsvecket inte be om det som är leva utan belysta läppar men av och tacksam kornet grus i trampdynan kanske tungor till ögon löven […]

Metoderna (Att låta texten skriva sig själv)

Av olika skäl tänker jag återkommande på Österbottnisk gotik av Ralf Andtbacka. Det är en långdikt av det lustigare slaget som börjar: ”LANDSKAPET gnisslar i kvällningen. Ljumskarna läcker som ett såll. Sotmossa i knävecken. Stjärnbilderna tiger visst. Låt oss spela rent. Regnet blandar och ger.” Att den strida strömmen på 70 sidor kan sägas tematisera […]

Omläsningstoppen i januari

1. Minnen av minnet. Den här boken av Maria Stepanova kom ut på Nirstedt förra våren. Jag stod i reservationskön några månader, hade sedan en sommarmånad för boken men hann inte mer än läsa om de första 30 sidorna ett par gånger innan det var dags att lämna den vidare i ledet. Detta är ett […]

Semantiska pinnar (LXXXI)

Trettonde oktober, 2019. Minnet av snön som faller under gatlyktan utanför på villavägen. Just den här: lilla Ljungstigen. Det ymniga, snedställda i kvällen. Skärpa och dimma i ljuset som både sticker och lugnar genom fönstret. Som inmutar orten där ändhållplatsen ligger. Ett älskvärt minne. Och ett annat. Fixerade och förlorade; vi ligger på var sin […]

Månadens skrivövning: Skriv din tacksamhet

Bloggens trettonde skrivövning kommer här efter en TOM LUCKA i december. Övningen utgick då under trycket av allt annat invid adventsdörren. Här återkommer bloggens månatliga erbjudande om en skrivövning – denna gång anstruken av en smygreligiös genklang. Skriv din tacksamhet 1. Välj ett antal minuter som du vill flödesskriva om tacksamhet. Exempelvis: du tänker att […]

Semantiska pinnar (LXXX)

Tjugonde augusti, 2018. För några helger sedan kom en sådan där helg som man liksom väntar på som förälder. Griper nu efter den, söker efter ord som ringar in. Ibland är det som att tillvaron tillsammans står nära, lutar sig in mot, nya ageranden, vårt sammelsurium; någonting ligger i luften mellan oss och pickar, snurrar. […]

En bok en tanke (Försök till testamente)

att avstå ordlösheten, det som dödar, så nära döden, vågorna av rönnbär, sönder-/ trampade … att kalla kråkan gråsvart mot den svartgrå himlen, lägga värdet i att tala ut och ”En gång vid ett besök på Jönköpings läns museum såg jag ett gammalt krucifix i trä från Vireda socken.” att avstå ordlösheten, att testamentera också sina brister, […]