11.
Du lägger undan storlek 50
Gråtsmileyns två raka vatten
Vad skulle jag säga om passerade 100
Snedmunssmileyn nära till hands
11.
Du lägger undan storlek 50
Gråtsmileyns två raka vatten
Vad skulle jag säga om passerade 100
Snedmunssmileyn nära till hands
10.
Du kusin i glo
velande
kring vad en säga kan
ja
säga vill vad alls med sägas menas
som kunde vi
något
fullödigt ja vad alls bottnande till
dockade
vid
ja
med syn för ett tal att sjunga
inte inte heller
tittar å tittar
på din svaga krusning
i mungipan,
att vara fri –
att genomföra
avsluta –
det en kom för
att upprätta
ett finger för munnen
i cirkel vi springer i famnen
på främlingar å förstår inte
det oändliga bara skriker
genvägar
i vår ändlige guds slutminut;
att fortsätta
stötta
i med– och motgång;
det
kommer jag göra
sade du,
ändande oändlige, Markus
8.
från 2013 års kalender
Du
satt mitt emot mig
vid ett avlångt köksbord i ljust trä, axlarna tunna,
avmagrade med en bred, pösande mage nertill
som jag kände igen
från sjuka i vårdsängar,
satt mitt emot dig
och kände igen några kroppsliga mönster, gulnad, lukten
av död som kan föregå
bortgång,
dödssjukdom
Du var upprörd, jag skakade av gråt
och upprepade samma fras:
Jag älskar dig så, jag älskar dig så …
Medan du pekade på dina hjärntumörer
med samma hand som en vårdtagare
förlorad i sensommarvind
Han
i min egen ålder, med 4 barn, 2 i hemmet,
den minsta
på golvet snart två,
bortom eller utom förståelse
för sin pappas afasi
Jag
vaknar upp innan det gryr,
tänder kalenderljuset,
vet inte vart
jag kan gå
med ditt ansikte från drömmen
och finner mig först
i ett fotografi
där du röker, lutad
över din Världsmästarcykel
på stigen ner till sjön
7.
Kom då, du
barn
singlande
ned –
till en tid
som inte förmår
singla
som liv
kom så till
– och för
oss
som inte längre
kan se hopp
som vare sig
en aktiv
eller passiv
handling
kom skimra
med
på eggen
av stumt påbrå
ja: ändå:
6.
Du dog i år
Vi fann att
varandra
genom dig: gick i gruset
åt stugan till
Gångens tillfälliga vård,
meddelsamhetens
kast: Såklart
också du älskar Sven!
Du dog i år
jag krafsade lite förtvivlat-
tacksam
den eftermiddag
budets lag
Hoppet min vän
över dig har;
i oss inmuta
kollagemetod
med dina ord
som grund
eller spade:
Underligt pryderi, klumpigt krig. Raketer etc. Där står jag. Jag hade två dygn den gången, skåp och bänkar. Badlakan, nedslitna av arbete. Som min kropp, alla dessa kroppar, lever och känner.
*
Insprängd dikt av Josefin Janson.
5.
Du var den 5 december,
det lät vackert;
femte i tolfte
Du lärde mig
torka sig med löv,
på väg bort
i lönndom,
innan kiosken bakom
nedlagd kvarn
Du i ett kliv
ifrån
din brorsas / morsas
drogade
moln
Du, och er
alltid olåsta ytterdörr,
griller i huvet
på en annan: vem kunde
man egentligen
lita på