Boken på bordet med David Torstensson

Säsongens andra program är inspelat på balkongen hemma hos David Torstensson i Malmö. Det var då den 12 augusti, David har T-shirt medan jag har en genser på fotona – kanske var det en något lynnig kväll. I munnen bulle. Som den vän av podden han hävdar sig vara, bjöd David på bullar enligt uppfattad kutym.

I en vilja att tala om/närläsa en specifik text i boken hade David valt att ta med sig Barndom i Berlin kring 1900 till podden. Den texten heter ”För sen ankomst” och är kort nog för att läsas upp både en och två gånger. I texten ringer det ut, men ”inte som en välsignelse”. När jag lyssnar på avsnittet innan publicering förstår jag till slut – jag fattade inte under själva inspelningen – hur tydligt Benjamin har med gudsfrågor (och den i programmet passerande Simone Weil) att göra. Den allra första meningen på Wikipedias stycke om Benjamins biografi lyder: ”I Walter Benjamins filosofi blandas föreställningen att världen är skapad av Guds ord med marxism.” Nå. Jag ska inte orda mer, det är dags att lämna ut vårt samtalande.

Barndom i Berlin kring 1900, Walter Benjamin. I översättning av Ulf Peter Hallberg, utgiven av Spleen Books, 2017.

Boken på bordet med Ida Brytnér

Höstsäsongens första program av Boken på bordet ackompanjeras av sommarens måsar; det är inspelat på en uteservering i Umeå, den första augusti. Det här var första gången Ida Brytnér och jag träffades och att hon sa ja till ett bandat samtal förundrar mig en smula så här i oktobermörkret. I korthet: Tack för det.

Ida hade valt en bok som hon inte har lyckats läsa och kom alltså till bordet med föresatsen att tala om motstånd i – eller till – eller genom – läsning. När hon några minuter in i programmet läser ur boken får vi träda mitt in i ett virvlande resonemang om ”konstens värde” och … ja, inte är det märkligt att det är svårtuggade saker att förstå; ”konsten är en spiral…”. Inte förstår jag nu heller, när jag lyssnar till det bandade citatet, men Idas tankar om ”konstens förenande uttryck” med mera, strax därefter, minner om viljan att faktiskt läsa och samtala om det här verket en dag … och ja, framför allt minner hon om nödvändigheten i att läsa somligt samman.

Ida Brytnér hade med sig första delen av Peter Weiss Motståndets estetik, i översättning av Ulrika Wallenström, utgiven på Arbetarkultur 1981.

Månadens skrivövning:

Dungens trettiotredje månatliga övning är inte någon sedvanlig skrivövning (det går snart få
på dussinet) utan en kommentar om att skriva,
om att fortsätta skriva, även när det inte finns tid, även när det inte [fyll i själv],

ett även
som vilar mot det invanda, mot
ett eller annat skrivande som alltid – nästan alltid – kan finnas trots allt;

i mitt fall finns MÅNADSORMEN
i de skiften som tycks välla in
över mig –

och jag skrev alltså detta
den tredje oktober för tre år sedan:

”I mitt skrivande liv har jag några praktiker som på ytan känns triviala, men som i själva verket konstituerar känslan av en helhet. Jag skulle gärna kalla dem för de små praktikerna, eller de återkommande, cykliska skrivanden som återkommer … ” –

för
när du av en eller annan anledning tror
att du inte kan skriva
behöver du skrivanden som liksom – nästan – skriver dig
om du bara vill

återfinnas –



Månadens skrivövning: I och ur skolbänken

Dungens trettioandra skrivövning äger rum genom ett klassrum,
och du får själv välja
vilket år du sitter framför tavlan
och läser instruktionen,
du får själv lägga
en årtsid till utanföret, och orden

i någons eller ingens mun;

du kan själv vara den som har skrivit orden på tavlan;
bara följ den första instruktionen
och ge dig själv sedan
en andra
instruktion när du kommer
tillbaka:



Dikt en septemberkväll (2021)

Höstens danska är spanskan

Lusten ett pinnhål bort,
hitåt, här,

Paulibron blir Pizzabron

Kvällens flator stilla vaggade
av sina ryggar
mot knän; Gör
så, här

los talentos de esta
casa de agua

no tenemos cuerpo solo
no hay más trajes
de distancia (dígame)
no tengo, tenemos sonido sobre —



*

Dikten leker med några rader av Monica Picorel.

Månadens skrivövning: Lek fram text tillsammans

Detta är dungens trettioförsta månatliga förslag till ett skrivande. Den här gången kommer inte den kursiva ingressen ta slut och övergå i en tydlig instruktion. Genom att kort återge ett skrivminne vill jag lämna dig med en fråga om villken typ av lekfullt skrivande din kropp skulle behöva.

Igår kom jag att tänka på en speciell eftermiddag i Berlin sommaren 2007. Tillsammans med en vän uppfann jag en lekfull metod för att skriva och motionera. Den ena skrev, den andra cyklade samtidigt ett varv runt parken. När cyklisten gjort sitt varv, ja då var det bara att lägga ner pennan för den som skrev. Så byttes vi av, varv efter varv, mycket länge. Det var intressant vad motionens glädje gjorde för ordglädjen. Eller vad den andras ord gav i glädje när man pustande slog sig ner.

Den här månadens uppmaning är att styra upp ett lekfullt skrivande tillsammans med någon. Låt lek, kropp, puls vara med.

Lycka till!

Dikt en augustikväll (2021)

I gräset en skata och en kanin bredvid varandra,
stilla blickande åt var sitt hörn, innan
de for upp, undan i ädelcypress, häck;

sådant man inte skulle se,

nästa morgon en död skata, något
mindre, strax bakom platsen de andra satt på
när jag kom in i trädgården,

Månadens skrivövning: Skriv dig förbi platsen i olika tider

Dungens trettionde månatliga skrivövning – ingen renodlad övning; bara något tankelikt
från en långsträckt cykeltur över Hallandsåsen –


– rälsunderhållarna,
banvaktsstugorna,
hur täta
besiktningar?

– hur föll de
bort? hur kom huset att stå kvar? vem ägde det?

Hus som står kvar
Häcken på bilden och häcken framför mig i junihettan

”… nya maskiner för underhåll ändrade
arbetsförhållandena
och gjorde att systemet avvecklades … ” – ”…sopa rälsen
ren från löv…”

– står här med min racercykel, i gassande sol,
den gamla banvallen
ända till Förslöv; övergångarna ännu bevakade

står här i nån slags samtida trikåskåp;
dricker tuggar klickar formulerar hur
kan det låta sig skickas omedelbart klickar tanken på
kickar formulerar inte
det jag behöver, sparar ner, i

Skriv med hjälp av en historisk skylt

Skriv om platsen i två olika tider

Skriv om tiden emellan, skriv tiden emellan; skriv dig förbi platsen
i två olika tider


”Sträckan skulle besiktigas minst en gång per dag”

Här:
Krogstorp och den tidigare banvaktsstugan,
här

i Öresundståg som inte längre sveper åsen över, här
kommer tanken på de otaliga okända tågtyperna
innan de en annan reste med korsade millenniet
och innan innan
och nu mitt löjligt tillgängliga nu
i blocket:
banvallens vilsamma
men förrädiskt överseende asfalt under mig

Banvaktare i Krogstorp. Från skylt på platsen.