Jag besöker min väns nystartade internetantikvariat
Gott skick.
Gott skick.
Mycket gott skick.
Skyddsomslag i mycket gott skick.
Främre fals
reparerad med bokbindarlim. Gott skick
i övrigt. Förefaller oläst. Nära nyskick.
Skyddsomslag i nära nyskick.
Förefaller oläst.
Rikt illustrerad, delvis i färg. Något fläckad
rygg.
Liten nötning i övre kapitäl.
Normalt åldersnötta omslagskanter.
Något solblekt i rygg.
Skyddsomslaget något naggat
i övre kanter.
Förefaller oläst.
Det sjunde och för säsongen avslutande programmet av Boken på bordet har Henrik Klasson som gäst.
Det här var en speciell och mycket önskad inspelning då gästen var en alldeles okänd person för mig. När man lyssnar framgår det att Henrik och jag stötte på varandra bara någon vecka tidigare på ett antikvariat, Anti, i Malmö. Så här önskar jag ju att det ska få gå till ibland… Ett inbokat söndagsmöte med nerv och oviss utgång.
Det känns bra att den första säsongen med podden avslutas med ett samtal som jag inte hade någon egentlig förförståelse av/för. Håll till godo:
Henrik Klasson hade med sig – den för tiden passande – Pesten av Albert Camus.
Redan i den första texten, en text ur Prag, Kafka, på vita metallstolar framför en bokhandel eller ett café, blottas något om relationen till fadern. Fingertoppen stryker längs såret, ögat minns Brevet till fadern. Som skulle skrivas, som skulle skickas. Men till en kusin: Käre Marie… redan i den första texten finns det angett hur historien har skonat männen: det är ju Claus. Och så tar texten raskt sin vändning och bildar punkten där brevet upplöses i vatten, släktstädning. Att sitta krökt eller sträckt och läsa en död författares brev till sin far. Prag, alltså? Nej. Att redan i den första texten lösas från min avundsjuka inför denna bok och istället ge plats för den läsglädje jag inte vågat ta ut på förhand pga avund över upplägget, idén, ja blott namnet på verket räckte (ju). Att låta allt sådant falla till marken för det är ingen bok jag sörjer att inte själv ha skrivit. Det här är läsning som ger en skrivstöd. Av det här kan det bli stunder som föregår stunder som stunder gör och det var, den första gången med boken, stöd en tidig förmiddag sent i maj då boken hämtades på Stadsbibliotekets reservationshylla (efter att tidigare ha lämnats som inköpsförslag). Sedan, nu, hemma igen, läsa den andra texten, inte utsträckt, men kanske…
Det sjätte programmet av Boken på bordet gästas av Samuel Owen Teeland.
Med var sin skål godis, på det behöriga avstånd som förväntades av oss, men också ganska uppsluppna och förtrogna med varför vi vill göra sådant här, spelades detta in majs sista tisdag. Samtalet skulle komma att handla rätt mycket om skrivande och det var minst sagt rimligt då gästen för kvällen gick på Skrivarlinjen i Skurup det läsår som just var…
Samuel Owen Teeland hade med sig Sheep Machine av Vi Khi Nao.
Det femte programmet av Boken på bordet gästas av Klang Karlström.
Programmet spelades in den sextonde maj. En lång, ljuv helgdag. Vi hade varit iväg till stugan (andra sidan stan) och väl hemma igen hette det genast: ”När ska vi åka till ditt kontor för att spela in radio?” Bara att bege sig.
Min älskade gäst hade inte riktigt med sig en bok för att tala om den, utan för att få göra något annat. Av denna anledning har veckans Boken på bordet två delar. En med bulle och ett ”försök” att tala om boken. Och en andra del, där gästens kupp genomförs. (Det kan sägas att gästen vägrade gå hem och krävde att få spela in mer material. Men dessa filer har placerats i poddens katakomber.)
Klang Karlström hade inte med sig Mulle Meck för att tala om den, utan för att förleda den som gett instruktionen:
Det fjärde programmet av Boken på bordet gästas av Niklas Altermark.
Programmet spelades in på kontorstid, den 11 maj, som om detta var vad vi gör en måndag runt klockan 09. I sms skrev Niklas att lämningen på förskolan verkade kärva, men i tid var han. För egen del hade jag fixat en uppgradering vad gäller fikat. Vi kastade oss bara in i det hela, nästan tjugo år efter en gemensam tid i Jönköping:
Niklas Altermark hade med sig Åshöjdens bollklubb av Max Lundgren.
Det tredje programmet av Boken på bordet gästas av Eva Solér.
Det poddas när det kvällas; åter igen spelades ett program in i det typiska snåret kring 18:30. Det var den sjunde maj. Norra Skolgatan, Malmö, låg kvar, hyste oss.
På förhand hade vi utbytt ett par meddelanden som rörde en tanke om poddvärlden som ett enda sökande efter en ”naturlig stämning”. Hur det gick med vår stämning kan du höra här:
Eva Solér hade med sig Sagor för barn över 18 år av Tage Danielsson. Nog så typiskt, för en annan tid, i en ”utökad upplaga”.
Det andra programmet av Boken på bordet gästas av Jonatan Olofsgård.
Inspelningen ägde rum onsdagen den 30 april i det typiska podd-snåret 18:30. Adressen och bordet var de förväntade på Norra Skolgatan i Malmö. Vi hade som ambition att inte tala alltför fort, vilket vi befarade var en risk med oss som duo. Hur det gick med den saken, kan du avgöra här:
Jonatan Olofsgård hade med sig boken Liv efter liv av Kate Atkinson.
Det första programmet av Boken på bordet gästas av Anna-Majje Wik.
Inspelningen ägde rum en solig dag i mitten av april. Vi var nervösa men uppsluppna. Vi tog det för vad det var, nämligen första gången för den här typen av grej.
Vårt samtal kan du lyssna till här:
Anna-Majje Wik hade med sig boken Berättelser från yttre förorten av Shaun Tan, utgiven av Kabusa böcker.
I samtalet färdas vi bland annat förbi de här två sidorna:
hopplöshetens gåva – ”gåva” – bärs fram eller bort; leva av annat
annat än detta gives icke
ett förmenande mer eller mindre
: livdikt död begär det livdikt begär
alltså, inte utan eller med begär, pröva att leva men bara en gång nej
men livdikt begär-som-som, liv begär icke liv [dödliv vore det], alltså
inte så illa
med
illas lilla
förnöjas
i odöd och
avförnöjligas av: livdikt död begär det livdikt begär, alltså
beställ denna odöd monomant [samma pizza år efter år], gå med din [namne] som i en kartong, i en [allé], hundra meter bort, gå […]
inte där, istället bland […] sneglande ditåt, uppöver, ingalunda, inga men, inte bara, av:
I texten text
av Livdikt, J. J.
textdungen 