Semantiska pinnar (XC)

Sjuttonde juni. Jag har ett knä i entrémattan som aldrig tar slut, händerna runt dina små skor, tänker på att jag tycker om att hjälpa dig för mycket fast det inte är bra; jag vet att du borde få kunna mer själv, med mig alltså, då den stora glasdörren öppnas och in med ljuset träder […]

Semantiska pinnar (XLII)

Sista tisdagsmorgonen i november. Jag försöker erbjuda pedagogerna draghjälp, hukar frågar så de alla hör: Är du Silas idag? och hans Nej, omisskännligt, ett barn som vill något Och vad ska jag göra av det att han trumfar sin omvärld; vad ska jag göra av att han viskar Gräsmattan till mig, ler och vänder sig […]