Passa på att vara demokratiska framför åsikter viljor (kollegan talar)
Det räcker med att jag får veta vad ni vill och vad ni ser, behövs inte namn om ni inte har Skicka bara en rad, tack
Vad vill ni med styrelsen
Här kommer en rad från mig
Jag önskar mig någon som är jordad och införstådd
samhället kommer att förändras radikalt
i meningen att det inte spelar någon roll om vi är bra i relation till andra skolor (och annat som har med konkurrens att göra) utan istället med fokus på basala överlevnadsfrågor välj en
Olyckligtvis är det inte radions romanpris den här lyriska boken är nominerad till; det hade tillfört något till det samtidigt uppbrutna och sammanpressade, det flytande och andan-ur-tagande i verket.
ÖVNINGSBOK var osprättad, visade det sig, road dröjde jag vid detta att boken har skickats tillbaka så här från ett antikvariat i Älvsbyn – en förtrogen vända till köket för en kniv och sedan ett dovt belyst soffhörn i gryningen några ord här och var: ” … som vek undan” på den första diktens sista rad – långsamt för att inte väcka de andra sprättades verket ända fram: ”Den morgon som omslöt mig var också ett innanhav.”
Redet kanske. Till, vara, undertill. En grund eller två hos Kandinsky. Segla, motigt, styrbord. Kanske en enda dag, kanske skillnaden på vigda, uppspottade. Kan inte annat försörjd sörja ändå samma. Ach so, midjemått. Sjunkna årtionden. Övergående, sjuknade, i. Hörnet. Motigt, kanske, inte. Över, vara över och ett uppdykande nej. I tron ett vida vitt …ält. Sal, saliv, rensa. Spottet texten torkar från mitten och ut. Ach, so nein. Som sovande tryckt. Kanske hjärtats hej eller hejdå eller spång – vad ska det bli; kanske, aldrig, av. Mäktiga aldrig. Mjäkiga mäktiga. Kanske att göra Reda i Hörnet. Kanske Hörnets bottenfilt. Kanske vidare (en sida följer på en annan); lagd läpp ligger. Lagd läpp gäller. Lagd läpp gäller illa. Täpp lagd o a l e n. Diafuckingonalen. Upp stiga vi mot tiden. Lagd läpp stiga på i ljuset. Kanske under krus av runnet st illa. Kanske i av under; kanske, i, av. Kanske i ett mos av blomsterstänglar som torkat och lyft och sänkt hand, rymder, detta ach ja
Fastighetsbolaget svarar inte och en sen kväll ställer jag ut granen bredvid soprummet Förmiddagen därpå står den utanför vår port, lutad mot grannens fönster Knackar urskuldande på – Det är hon som har tagit den Tackar så mycket; det ska bli ett klösträd av dess stam
Ett par veckor senare frågar jag om Kosmos har accepterat sitt träd Men det är inte avbarrat än – Och se jag såg vårt träd åter
samma fel (iom den efterställda appositionen) fast, stämt föresvävar e g e nd o m l i g t ofta vållar sällan svårigheter – skriv Larssons; e r t frambära – skriv m i t t tack förbinds med behandlas ber j a g – tog s i n a hattar från ful, full fuller och så i inkastade s i t t intresse för
Den sista luckans dikt är skriven tillsammans med Johan Madenteg, min barndomsvän. Så länge den här kalendern består – hoppas jag att vi kan hysas i lucka 24 varje år.
Förra året handlade det också om livet på Ljungstigen i Månsarp.
Den tjugotredje luckan fick bli en morgongåta här hemma. Den jag skrev med fanns när vi skrev, men kanske inte nu längre. Den var vaken och skrivklar precis när jag ville, sa jag. Anita, gosedjursdromedaren, gissade vårt barn på. En minnesvärd tanke, det med.
Nej, dagens lucka är skriven tillsammans med en AI. Det skulle man inte tro, om man känner mig. Men så här gick det till: Den fjortonde december la Erik Berg ut ett fb-inlägg om konst som han skapat med hjälp av AI. Bilden är från utställningen Eclectric Dreams och finns utlagd av Egnahemsfabriken som ställde ut:
Bland kommentarerna på fb läste jag både det ena och det andra som fascinerade mig. Bland annat skrev Berg att det fanns ”en pretentiös text [om tavlorna] som jag använde en annan AI för att skriva”. En annan AI? För lekmannen är detta… ja, jag vet inte vad. Hur som helst, jag fick detta till svar om hur det ungefär fungerar:
”Finns en mängd olika färdiga tjänster att använda. Testa att leka lite med https://app.inferkit.com/demo … det är inte den bästa sett till resultatet, men den är gratis och lättillgänglig och ”bra” nog för mycket, bland annat att skriva presentationstexter som ackompanjerar utställningar ”
Och det är vad jag gjorde. Satte bara in ”Vi var unga,” och lät sedan AI:n generera text. Man trycker helt enkelt på ”knappen” vilken har texten ”Generate Text”. Och så trycker man på ”Stop”. Jag använde mig sammantaget av cirka 300 genererade ord av de 1000 som sidan erbjöd gratis. Att ”den” lärde sig skriva med mig – när jag suddade, behöll, gjorde blankrader, tryckte ”Generate…”, suddade, osv. – det var det ju ingen tvekan om. Om än ett ord som ”ägnatsklåda” kommer primärt från mig (eller?).