Dikt 200319

Jag saknar att veta exempelvis veta vilken dag det är
– i dig eller mig – och var
att utläsa detta

Saknar att känna datums rundhet eller uppsträckta rygg
men mest bara dags lilla dag, på känn
förnyande manér
– som oss –

Som du, tänkte jag mig, med vår stad för kär för att rädas,
rubbas stum

Minns hur det mestadels var: gott
Om än inte i alla och inte i alla tider i mig och som du har
kämpat dig öht hit, så
dags lilla dag en himmel med ord till
smaken i vardagen
parken
få gå å känna: ”stoder”, ”skred”, ”massiv”,
”skyvis:”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s