Dikt 200111

vad
vad som står i luften
ljus dis
ord bara
korgbollsfolk
korsar kullerstensrutan
ja något
av en ansamling tycks
alltid utgöra
diagonalt
ingen lag: men
att
att hoppas
mot stora bylsiga armbågsvecket
inte be om det som är
leva utan belysta läppar
men av och
tacksam kornet grus
i trampdynan
kanske tungor till ögon
löven en
sista kommande gång

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: