Dikt till en deltagare

Nej, jag vill inte rätta dig

Jag vill lära känna dig, först

Ja, vi måste skratta åt livet

åt livets

misstagslighet

Och hur svårt uttalet tycks

Nej, vi måste inte, men vi

kanske vill

som när du skriver ”Att vi måste

känna på varandra”

Ja, hur en preposition gör en scen

(som vi inte ska ställa till med)

Nej, vi ska inte känna på varandra

eller det kanske vi ska: men då

menar vi metaforiskt, mentalt

Ja, jag önskar dig att du blir

så pass trygg

med dig själv

att du lyssnar till

ditt språk, i den mån du vill,

Nej, jag kan inte lyssna åt dig,

men hjälpa dig felsöka med viss

kärlek, hoppas jag, önskar

jag, ja

Det går också bra

att skita i felsökandet, slänga sig

idiomatiskt – Det får bära

eller brista

Ja, bara babbla, leva sig fram

alltid förnyad

genom

att använda språket

Ja, du kan tala och får samtala här