Semantiska pinnar (LXXXIV)

Trettonde februari.

Tror du att F har flyttat någonstans i Malmö, eller tror du att han har flyttat långt bort? Jag tror att F är död.

Det är en vecka till vi själva ska flytta. Inom Malmö. Efter jullovet var F borta från förskolan. Vi vet alltså ingenting mer än att barnet har flyttat. Efter sportlovet kommer du att ha flyttat och bo nästgårds med förskolan. Det är mycket märkligt att tänka på era bågar ifrån. Era livskartors brott.

Efter förskolan svänger jag in på vår stundande adress, tyst, medveten om att det är en risk. Det kan komma ett vrål ur dig. Huset stämmer inte, somliga dagar: Det är fel! Du har visat mig ett annat hus, Koffe! Men denna eftermiddag verkar det gå bra: Var är lejonet? På andra sidan Zenithgatan finns ett skolkök och i ett fönster ett plastlejon. I våra veckor en markör, ett bevis för verklighetens äkthet. Det var detta hus som jag visade dig. Men så vänder du nästan direkt och kränger farligt i bältet på cykelstolen: Det är fel!

Elfte februari.

Var är Koffes väska? Jag ska visa dig en sak. Han är inte här, svarar din mamma om morgonen. Då måste du åka till hans jobb. Nej, det går inte. Han måste komma tillbaka! Nej, men det går inte, hjärtat. Och så börjar du riva ner saker. Täckena på vårt rum ska bort. Hon har hunnit smsat en fråga om att ta bilder på teckningarna och har från Ystadståget fått det och visar vid tillfälle sin mobil. Men det räcker inte långt.

När ni väl kommer iväg och det har grytt har du en Bamsetidning och pennor i cykelstolen. Du sitter och fyller-i-ritar. Uppe på backkrönet, när ni rullar förbi kyrkan, vill du åter ge pennan till Kling. Nu ska du måla. Men jag cyklar ju, försöker hon försiktigt. Just det!

Fjärde februari.

På morgonen. Manne ligger utan ”stora toaletten” och du kör båda rösterna: Du får vänta! (Tonskifte.) Jag måste också gå. (Skifte.) Du får vänta, Manne. (Skifte.) Skynda dig. (Skifte.) Ska du kissa eller både kissa och bajsa, Manne?

Snart har vi bara en toalett. Det blir rätt och rimligt. Men hur ska det gå till en början när din inramning för att styra och ställa med oss .. stryks. Man får bara kissa på stora toaletten! Det blir rimligt, men en omställning till en början.

Publicerad av textdungen

textdungen skrivs av Joakim Andersson och Jenny Green som träffades när de studerade skrivpedagogik på Skurups folkhögskola, 2013-14.

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: