Bloggens nionde skrivövning sträcker sig som en gärdsgård mellan semestern och ett inrättande i arbetslinjen. En semester som tar slut, en gräns att korsa, eller ja, iallafall för mig; det är ju olika det där – med allt. Var du än är i augusti, övningen kan viktas så att den passar ditt rum.

Skriv med hjälp av ”diagnostiska fläckar”.

Begreppet ”diagnostiska fläckar”  dök upp mitt i semestern, väldigt bokstavligt; familjen var i Olofsfors, söder om Umeå, och jag lånade en bok på måfå i Saras hem: Jakten mot nollpunkten, av Carl Johan De Geer.

Vad det rör sig om: just det att se sig om och se till det fläckvisa i tillvarons aktuella rum. Att tolka en fläck. Det kan vara ett knyckligt kvitto på bordet framför dig, eller snor på en ärm, eller ett av solen svett blad på en pelargon. Vad som än utgör hem (eller brist på hem), utgör sannolikt oräkneligt med fläckar att ”diagnosticera”.

Skrivövningen har två skrivmoment: ett flödesskrivande och ett omhändertagande.

1. Flödesskrivande: Tassa omkring i rummet du har beslutat dig för att skriva i. Ett par minuter. Besluta dig för 3 detaljer att skriva om/genom.

Ställ en klocka på 10 minuter och flödesskriv. Låt detaljerna beröra varandra bäst de vill, som med att flödesskrivande; det får bli precis som det blir.

2. Skriv en diagnos om en detalj: Läs igenom din flödestext. Använd 1 mening från din flödestext, gärna som startpunkt, när du skriver en ny text (valfri stil).

Uppdraget ligger i att våga leta efter en ”diagnos” (för dagen, själen, vänskapen, rummet, texten, … ). Förstå ordet vitt, brett, skevt, …

Välj gärna en egen begränsning innan du börjar!
I stil med: max en halv sida till sitt omfång, samt att texten ska skrivas igenom nästföljande dag, ja – eller liknande.

Lycka till!