14.
Du hopad
över
brokig duvhög,
vägande
grå
ditt hjärta
som ser ser inte
sorgens lockar
men liknar
utan
undantag –
regn
alltjämt
under att
tal
eller tänkta
skred frestande
ryggar –
-
Följ
Följer
Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
textdungen 