att varje morgon

du kan inte
samla till något
mot döden

landa på marken

samlandet
meningsfullt men inte så
lägg ner det bringande

som vore det

akter av nit
meningsfulla men inte så
förenkla och nosa

första steget

du kan blunda du kan
dilldoft och surrande säsong
tidig julros grönögda du

på en främmande

stilla och dröjande
vilja till vara
kvar som slaget ur

himlakropp

*

I dikten är kursiven en strof i Jonas Grens Dälden, där de blommar (2018).