Omläsningstoppen i februari

1. Fromma mord.
Det här har blivit min sitta-på-lokal-och-läsa-bok-bok de senaste veckorna. Först i Köpenhamn, sedan på Spegeln i Malmö. Fromma mord rör som ett flertal Ahlinböcker vid temat att dö-mitt-i-livet, ja – vid nödvändigheten att dö-mitt-i-livet. Jag tror att jag läser om boken för att finna ett visst … mod. För att f*cking våga skriva på en eller annan essä jag försöker skriva. Ett eller annat mod. Ett och ett visst skrivande.

2. Håll mig utanför.
Den här boken har jag inte hemma, men jag längtar att få hem den igen för att läsa om. Jag läste María Sonia Cristoffs bok om att tystna i början av hösten. Jag tänkte på boken som ”min kopp av te” vad gäller reaktiv litteratur. Det går mycket reaktiv litteratur på dussinet. Och mycket som en annan inte fattar till sitt varför. Som med Agnes Lidbeck, för mig; jag förstår inte. Kommer inte igenom det som jag uppfattar som starkt reaktivt. Med Cristoff var det tvärtom: som ett element att vistas i. Dröja i, med sin smak av ja genom konstens nej.Katarina Wikars avslutade för övrigt sin recension med följande ord: ”María Sonia Cristoff har skrivit en roman där huvudpersonens motiv för sina introverta aktioner hela tiden gäckar läsaren, och en skola i tio tystnader skenbart lätta att genomföra men nästan omöjliga att genomskåda. Och när den är slut är det bara att börja om från början där Mara sitter på sin stol i museisalen och följer en flugas väg med blicken hela dagen.”

3. Familieepos.
Det här är kul! Nödgad att läsa om med skärpa, för i april ska jag undervisa om den här boken. Det blir två dagar om kollektivt skrivande (pga anledningar: annans sjukskrivning). En dag nyligen satt Niklas bakom sitt skrivbord och jag stod där, framför det, och så hörde jag honom säga: Men då köper vi in den boken till dem, det blir bra. Ja, jag hade lovsjungit den nog, visade det sig, för att han skulle fatta ett beslut åt mig. Så gott så.

4. Det mellanmänskliga. Sedan den senaste listan har Silas hunnit måla mer i Buber-boken (vilken han kallar för ”Den bruna boken”) med krita, Stina har valt att läsa om den, och jag … ja? Jag har försökt kondensera det viktigaste, vilket jag inte förmår, än, för att låta en essä vila mot det.

5. Myten om maskinen. Jag försöker orka läsa om den; vill tala om, ur, med Humanekologin igen.

Silas: Koffe, vad säger du?
Jag: Myten om maskinen.
Silas: Myyten … maskinen!
Jag: Myten om maskinen.
Silas:  Koffe, det är Pyjamashjältarna [på TV].

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s