I maj frågar jag min tyska vän Gesche om hon vill skriva en dikt ihop om ordet, om annorstädes.  Fast på tyska då; um anderswo. Jag minns inte vad jag tänkte på perrongen, vad som väckte, vad som var själva tunnelskälet. Kanske var det en film med regnvatten över fönsterglaset, kanske var det en ödemark som påminde om ett Berlin som det är ont om idag. Något tog tanken och lusten till Gesche. Blev till en fråga.

Hon sa ja och skickade i juni ett utkast till en dikt som började med raderna

Anderswo
begleitet mich
Ist der Sehnsuchtsort

Jag fann det lätt att skriva med hennes dikt. Modellerade den något. Skrev samma dikt med min bristfälliga tyska.

Frågade om hon skulle vilja skriva om den – igen. Och kanske, skulle vi kanske låta oss nöja med ”den tredje dikten”, dvs hennes andra till mig. Bara för att få ha något, ihop, klart i sitt slag.

Gesches modellerande med min dikt till henne kom för någon vecka sedan. En septemberandning bland (helt) andra.

Här är vår dikt

Anderswo

Wo die Sehnsucht
Mich
trifft

Dort wird die Suche
Bild. Lebendig

Begleite mich! Verführend.

Als Rettung zum Atmen
Als Flucht
Und Hoffnung?

Im Raum, Veränderung

Lass mich im hier!

Ein Lächeln
Anderswo ist nirgendwo
spürbar
Ist nur das hier
mit Sinnen

Unterwegs nicht anderswo
im Dazwischen
Bis zur Suche
Zum Vermisssen

oder
Ankommen.

Det här är den andra texten i en serie om konstverket ”Annorstädes” på Malmö C Nedre.