Purple car.

Nu har vi börjat med engelska. På kvällarna har Silas förhört oss i sängen: Vad heter sopbil? Vad heter brandbil? Vad heter glassbil? Somliga färger föredrar han att de inte översätts, andra ska översättas. ”Green garbage truck” går bra, medan ”blue car” inte tycks låta lika bra som ”blå bil”.

Kanske har det att göra med den – tidigare – fäblessen för att svara ”blå” hela tiden på frågan om ”vilken färg har … ?”.

Det här ”intresset” för engelska kommer sig inte minst av filmer på Youtube. Oftast är det räkne- eller färgfilmer han tittar på. Bilar och andra fordon åker ner i ett färgbad och vid sitt uppstigande ur badet benämns objektet: Purple car.

Förra helgens påskägg adderade en komisk dimension.
Den lilla gula kycklingen som fanns däri kallade  han för ”Yellow School Bus” och den lila kycklingen för ”Purple Car”. Det här gav mycket vatten på Stinas gamla kvarn: fordon är mer som ”personer” (än fordon) för Silas. Och det är bra fantastiskt ändå, hur det är mer väsen än fordon i alla dessa förbaskade fordon.

Eller, om man så vill, hur det är mer språk än väsen och öppet för nya lekar.