Inget Boken på bordet den 8 november och –

… förmodligen ställs säsongen in. Under rådande omständigheter är det inte möjligt att träffa nya människor för en perifer poddverksamhets skull. Det låter sig inte göras. Och det låter sig inte heller göras med bara vänner till mig; det känns inte som det Boken på bordet jag hoppades på. Det hela får anstå.

Möjligen kommer ett bonusavsnitt inom några veckor pga att ett grannbarn hann få frågan om att vara med och har sagt ja – och detta barn kan inte nekas ett program om viljan till saken är på plats.

Annars: på andra sidan nyåret.

Boken på bordet med Carola Mikaelsson

Den här veckan är Boken på bordet on tour: på vägen hem från Skurup hoppade jag i torsdags av i Svedala där Carola Mikaelsson bor.

Carola hade valt en bok som inte kunde annat än att leda in oss på somliga stigar där vi t.ex. skulle finna frågor om allierade i skrivandet, tanken på det polyfonas självklarhet, signaturordet ”händer”, hur läsningars livslängd varierar, en viss undran – och stumnad – inför den obönhörliga men något paradoxala ensamheten och ja, det kollektiva skrivande som är vårt.

En felaktighet från mig (i programmet): detta är inte den första poeten i Boken på bordet. Den första på svenska, ja, men först, det var Vi Khi Nao som Samuel Owen Teeland hade med sig.

Carola Mikaelsson hade ur sin hylla tagit fram Prolog till den litterära vetenskapsteorin, utgiven på Pequod Press 2014.

Boken på bordet med Markus Karlsson

Höstsäsongens andra avsnitt av Boken på bordet gästas av Markus Karlsson.

Gästen hade inte en egen nyckel (som den föregående gästen), men kunde berätta att han var bekant med kontorets mindre inspelningsstudio i vilken han dramatiserat röster till sjömän för ett radioprogram (om jag minns det hela korrekt). Hur som haver, en persona med dramatiserande förmågor, det har gästen, Malmös litteraturquizmaster.

Den som lyssnar till programmet kan troligen ana hur tanken bakom bildvalet med våra ansikten såg ut.

Markus Karlsson hade med sig Rosenmiraklet av Jean Genet.

FADÄSER, nödvändiga

Till Boken på bordet hade Jonatan Olofsgård med sig Liv efter liv av Atkinson. Efter att programmet kommit ut i maj dröjde det några dagar, sedan kom frågan från min mamma: ”kände du igen den?”

Det visade sig att vi har boken i stugans ”Sommarbibliotek” utan att jag kunde placera den där. Förvisso, den hade inte stått där i fem-sex år, utan ett eller två, skrev mamma när jag frågade. Men att inte få upp den för mitt inre! Det dröjde ytterligare ett par dagar innan dess utseende och namn, till slut, passade in i minnesbilden av trappbiblioteket.

Atkinson, en favorit hos min mor. Det mindes jag under inspelningen, men sedan var det blankt; ingen vidare kännedom om mammas själva intresse och kärlek eller –

Fadäser pekar också ut en väg.
Fadäser kan vara visandet
över en blank ruta. En
onödigt

blank en.
Fadäser låter oss, om vi har tur,
få en ny tur  över –

Fadäsen är som du och jag. Fadäsen är en yta som både släpper igenom
och håller sig för att behålla avstånd, dunkel. Fadäsen kan härledas
till fadeza, alltså dumhet

få sig
en ny tur, ingen vidare
kännedom
om,
men nu så

 

Boken på bordet med Henrik Klasson

Det sjunde och för säsongen avslutande programmet av Boken på bordet har Henrik Klasson som gäst.

Det här var en speciell och mycket önskad inspelning då gästen var en alldeles okänd person för mig. När man lyssnar framgår det att Henrik och jag stötte på varandra bara någon vecka tidigare på ett antikvariat, Anti, i Malmö. Så här önskar jag ju att det ska få gå till ibland… Ett inbokat söndagsmöte med nerv och oviss utgång.

Det känns bra att den första säsongen med podden avslutas med ett samtal som jag inte hade någon egentlig förförståelse av/för. Håll till godo:

 

Skärmavbild 2020-06-14 kl. 16.09.16

Henrik Klasson hade med sig – den för tiden passande – Pesten av Albert Camus.

Pesten

 

 

Boken på bordet med Samuel Owen Teeland

Det sjätte programmet av Boken på bordet gästas av Samuel Owen Teeland.

Med var sin skål godis, på det behöriga avstånd som förväntades av oss, men också ganska uppsluppna och förtrogna med varför vi vill göra sådant här, spelades detta in majs sista tisdag. Samtalet skulle komma att handla rätt mycket om skrivande och det var minst sagt rimligt då gästen för kvällen gick på Skrivarlinjen i Skurup det läsår som just var…

sampaskolgatan

Samuel Owen Teeland hade med sig Sheep Machine av Vi Khi Nao.

sheepmachine

Boken på bordet med Klang Karlström

Det femte programmet av Boken på bordet gästas av Klang Karlström.

Programmet spelades in den sextonde maj. En lång, ljuv helgdag. Vi hade varit iväg till stugan (andra sidan stan) och väl hemma igen hette det genast: ”När ska vi åka till ditt kontor för att spela in radio?” Bara att bege sig.

Min älskade gäst hade inte riktigt med sig en bok för att tala om den, utan för att få göra något annat. Av denna anledning har veckans Boken på bordet två delar. En med bulle och ett ”försök” att tala om boken. Och en andra del, där gästens kupp genomförs. (Det kan sägas att gästen vägrade gå hem och krävde att få spela in mer material. Men dessa filer har placerats i poddens katakomber.)

Skärmavbild 2020-05-31 kl. 17.00.58

Klang Karlström hade inte med sig Mulle Meck för att tala om den, utan för att förleda den som gett instruktionen:

mullemeck

 

 

Boken på bordet med Niklas Altermark

Det fjärde programmet av Boken på bordet gästas av Niklas Altermark.

Programmet spelades in på kontorstid, den 11 maj, som om detta var vad vi gör en måndag runt klockan 09. I sms skrev Niklas att lämningen på förskolan verkade kärva, men i tid var han. För egen del hade jag fixat en uppgradering vad gäller fikat. Vi kastade oss bara in i det hela, nästan tjugo år efter en gemensam tid i Jönköping:

 

Skärmavbild 2020-05-24 kl. 19.08.28
Niklas Altermark hade med sig Åshöjdens bollklubb av Max Lundgren.

IMG_1600

Boken på bordet med Eva Solér

Det tredje programmet av Boken på bordet gästas av Eva Solér.

Det poddas när det kvällas; åter igen spelades ett program in i det typiska snåret kring 18:30. Det var den sjunde maj. Norra Skolgatan, Malmö, låg kvar, hyste oss.

På förhand hade vi utbytt ett par meddelanden som rörde en tanke om poddvärlden som ett enda sökande efter en ”naturlig stämning”. Hur det gick med vår stämning kan du höra här:

 

eva på besök

Eva Solér hade med sig Sagor för barn över 18 år av Tage Danielsson. Nog så typiskt, för en annan tid, i en ”utökad upplaga”.

 

IMG_1573