Boken på bordet med Niels Vonberg

I säsongens fjärde avsnitt möter vi Niels Vonberg. Han slog sig ner i min familjs rosa kök en tidig lördagsmorgon i slutet på maj, då vi till slut funnit en tid som funkade.

Niels som bor på Öland skriver poesi på svenska, debuterade med Tuggummikuleskogen (2024), men kommer från Nederländerna. Första sommaren på Öland var den ödesmättade sommaren 2018, vilket i samtalet kom att spela en viss roll för Niels beskrivande av sitt eget skrivande.

Med sig till köksbordet hade gästen Close to the Knives av David Wojnarowicz. I samtalet kontextualiserar Niels boken och Wojnarowicz språk och värld på tacksamt många sätt. Till exempel kastar han ljus över benämnandets konst och nödvändighet, i Wojnarowicz värld handlade det mycket om AIDS och politik, men i ett vidare perspektiv handlar det om behovet av att få läsa vissa språk för att inte känna sig ensam, pågående mänskliga katastrofer, och mycket mer. Fram emot slutet vävdes en hel del samman genom öländska poeter och landskap. Samman, isär, samman.

Niels i den blå fåtöljen i det rosa köket.

Boken på bordet med Naja Bjørnsson

I sommarsäsongens tredje program kommer Naja Bjørnsson på besök. Vi var drygt en vecka in i maj, hennes barn hade inte många veckor kvar i magen, och man kunde inför samtalet undra om det verkligen var en god sak att klämma in det här i tiden. Med lite distans är jag tacksam över Najas beslutsamhet i saken.

Upp på bordet kom City Gates, som boken heter i engelsk översättning, av den libanesiske författaren Elias Khoury. Naja Bjørnsson är verksam som översättare från arabiska till danska och i programmet läser hon en kortare bit som hon har översatt från boken. Med det sagt, Naja leder oss in i Khourys litterära värld på danska. Jag må vara partisk, men omsorgen om det som berättas är stor; jag tror att även den som är mindre van vid danska kan låta sig ledas. Stor förnöjelse!

På innergården efteråt.

Gästen hade med sig boken på både original och i engelsk översättning.

Eftersöker (ånyo) gäster till podden Boken på bordet

Från våren 2020 till november 2021 publicerades femton avsnitt av Boken på bordet. Varje program gästades av en ny person som hade med sig en bok att samtala om. Alla dessa böcker var okända för mig som håller i det hela.

Nu skulle jag vilja spela in nya avsnitt med samma koncept i vinter.

Vad är det för koncept?
Som gäst bestämmer du vilken bok vi samtalar om. Skälen till att välja en viss bok ligger i var gästs händer och sinne. Det enda som är självklart är att bokvalet inte är känt för mig när vi börjar samtalet.

Jag har, utöver att det för mig är okänt vilken bok en gäst har med sig och lägger på bordet, bara några få önskemål. Utöver att gästen vill berätta och samtala om boken, är det önskvärt om ett stycke att läsa upp högt – av någon av oss – har valts ut på förhand.

Vem är välkommen som gäst?
Alla med ett intresse för att samtala med mig, Joakim, utifrån poddens koncept.

När och var händer det?
Under december och januari. Podden har sitt säte i Malmö. Bordet att lägga boken på kan man finna lite var stans (det finns, på gott och ont, ingen given inspelningsplats).

Inspelningstid: 30 minuter. Detta är en podd i en tagning, utan klippning.

Ekonomiska intressen?
Svar nej.

Vid intresse?
Maila mig: joakim.o.andersson@gmail.com

Om du är nyfiken, hör bara av dig!

Boken på bordet med Emmy Andersson

I säsongens femte program är podden tillbaka på Scandic Triangeln. Gästen för kvällen är bördig från samma trakter som en annan och i inledningen av samtalet delar Emmy Andersson med sig av att det var (relativt) nära att det blev en bok med just småländsk prägel. Upp på bordet kom istället en bok präglad av liv snarare utanför – eller efter – de småländska skogarna. Det var tisdag den femte oktober när vi sågs över Stone Butch Blues.

I återgivandet av vad det är för bok beskriver Emmy en mycket fysisk läsning; det är en brutal värld som skildras, i en sällsynt queer arbetarklasslitteratur, där överlevnaden står på spel, och samtidigt – den oerhörda skönheten. I ett gemensamt spånande rörde Emmy och jag oss en del i frågor om läsakten, identifikation, ja med mera kring det att vi skapar när vi läser. Det är alltid kännbart hur lite jag hinner med att fråga i de här samtalen och denna gången var ju intet av ett undantag.

Emmy Andersson hade med sig Stone Butch Blues av Leslie Feinberg utgiven på tyska av Krug & Schadenberg (2003) i översättning av Claudia Brusdeylins.

Boken på bordet med Daniel Westerlund

I höstens fjärde avsnitt befinner sig Daniel Westerlund och jag i Skummeslövsstrand. Det var lördag förmiddag, den tjugosjätte september, när vi bandade. En helg som egentligen var tänkt redan för hösten 2020, men ja, saker och ting fick skjutas på framtiden … Nå, den vänhelg som nu till slut blev – den blev av inte minst för att vi skulle spela in gemensamma dikter. Förhoppningsvis släpper vi något – på Daniels skivbolag Qvästlafve – senare i vinter.

Boken som Daniel hade valt att ta med till stugan är en essäsamling som bland annat kan sägas vara ett sökande efter ”riktmärken till det rätta livet”; det är stora frågor, en fullmatad text och stundom i ord som man knappt kan hitta rätt med i munnen: ”ovidlådenhet”. I den mån det lät sig talas om denna gång, talas det om att leva ”som sitt exempel”, till exempel genom att Daniel berättar om när han mötte Ulf I. Eriksson, personen bakom Exempel: anteckningar i levnadskonst.

Rest med från Hökarängen hade Ulf I. Erikssons Exempel: anteckningar i levnadskonst, utgiven av Symposion, 1999.

Boken på bordet med Anna-Lina Brunell

Säsongens tredje avsnitt är inspelat på Scandic Triangeln. Nånstans ska man vara och prövas. Att samtala bakom den väldiga glasväggen, med gatuplanet utanför i skymningen, innebar en del bakgrundsljud som kanske både tillför och tar. Anna-Lina Brunell och jag beslutade oss hur som helst för att trycka på inspelningsknappen och hoppa rakt in. Det var den åttonde september när vi så gjorde.

Anna-Lina hade med sig Blått av Maggie Nelson. En bok som vi tidigare hade nämnt men inte pratat om, samtidigt som hon har levt med den. I livet med boken lät hon den passera poddens bord, erbjöd en hel del tankar om ”det blå” som en ingång till samtal. Kanske är boken ”ett försök att upprätta det som inte är påvisbart men som man vet finns”, påstår gästen generöst en bit in i utläggningen om hur tusan man ska förstå ”det blå”.

Boken för samtalet: Maggie Nelson, Blått, i översättning av Viola Bao, utgiven på Modernista 2017.

Boken på bordet med David Torstensson

Säsongens andra program är inspelat på balkongen hemma hos David Torstensson i Malmö. Det var då den 12 augusti, David har T-shirt medan jag har en genser på fotona – kanske var det en något lynnig kväll. I munnen bulle. Som den vän av podden han hävdar sig vara, bjöd David på bullar enligt uppfattad kutym.

I en vilja att tala om/närläsa en specifik text i boken hade David valt att ta med sig Barndom i Berlin kring 1900 till podden. Den texten heter ”För sen ankomst” och är kort nog för att läsas upp både en och två gånger. I texten ringer det ut, men ”inte som en välsignelse”. När jag lyssnar på avsnittet innan publicering förstår jag till slut – jag fattade inte under själva inspelningen – hur tydligt Benjamin har med gudsfrågor (och den i programmet passerande Simone Weil) att göra. Den allra första meningen på Wikipedias stycke om Benjamins biografi lyder: ”I Walter Benjamins filosofi blandas föreställningen att världen är skapad av Guds ord med marxism.” Nå. Jag ska inte orda mer, det är dags att lämna ut vårt samtalande.

Barndom i Berlin kring 1900, Walter Benjamin. I översättning av Ulf Peter Hallberg, utgiven av Spleen Books, 2017.

Boken på bordet med Ida Brytnér

Höstsäsongens första program av Boken på bordet ackompanjeras av sommarens måsar; det är inspelat på en uteservering i Umeå, den första augusti. Det här var första gången Ida Brytnér och jag träffades och att hon sa ja till ett bandat samtal förundrar mig en smula så här i oktobermörkret. I korthet: Tack för det.

Ida hade valt en bok som hon inte har lyckats läsa och kom alltså till bordet med föresatsen att tala om motstånd i – eller till – eller genom – läsning. När hon några minuter in i programmet läser ur boken får vi träda mitt in i ett virvlande resonemang om ”konstens värde” och … ja, inte är det märkligt att det är svårtuggade saker att förstå; ”konsten är en spiral…”. Inte förstår jag nu heller, när jag lyssnar till det bandade citatet, men Idas tankar om ”konstens förenande uttryck” med mera, strax därefter, minner om viljan att faktiskt läsa och samtala om det här verket en dag … och ja, framför allt minner hon om nödvändigheten i att läsa somligt samman.

Ida Brytnér hade med sig första delen av Peter Weiss Motståndets estetik, i översättning av Ulrika Wallenström, utgiven på Arbetarkultur 1981.