Semantiska pinnar (XCV)

Tjugofjärde oktober.

Alltmedan du avfärdar din mamma som din mamma plockar jag i rummen omkring. Kommer in med något mer till köket. Ställer undan eller lägger ner. På diskbänken står en mörkgrön kopp med en basilika i. Det är din mamma som har ställt plantan i koppen häromdagen. Här står jag kvar, så långt det går, i objektfunderingar. Vill dröja vid hur lustigt det ofta är, blev, har blivit.

Du är inte min mamma längre! Detta tunga utlopp som kom igång när en ”parkering” försvann från golvet i det städ som är inför att din mormor och morfar ska komma till kvällen. Detta vårt höstlov, med tid för utlopp. Du kan väl arbeta med er relation inför lovet, sa din mamma till mig, typ samma som hon släppte ner basilikan i koppen. Det finns ostbollar i köksskåpet för en snar stund tillsammans. Händerna mot diskbänken, öronen vinklade runt hallknuten.

Troligen har jag mina funderingar om vissa objekt – dessa tankar som sträcker sig mot dig i rummet bredvid – tack vare vårt snack om folkvagnsbussar tidigare idag. Till din dag hade du önskat en liten en från Biltemas katalog. Vi hade skickat foton på den i katalogen till din faster. Den var så liten att man blev som varm av att se den komma fram ur paketet.

Med folkvagnsbussen i handen, på knä på bilmattan från min egen barndom, kom jag mig för att berätta om att jag tillsammans med några vänner samlade pengar till ett husbilsköp precis när jag skulle bli vuxen. En i gänget kunde dock inte samla pengar så varken bilköp eller resa blev av. Du har ju frågat en del, de senaste veckorna, om varför jag gillar just folkvagnsbussar. Och typ bara det, vad gäller motordrivet. Det är en dröm till döden eller en dröm i livet om livet. Det är för en sjökant där vi någonsin är tillsammans, inte minst med oss själva.

Det ligger snö på taket. Det är egentligen en glöggkopp. Kieler Weihnachtsmarkt 1994. Den gröna koppen som jag har fått av en deltagare. Av M, ja. Han hade lånat en annan kopp av mig och tappat den. Ville ersätta. Inga invändningar bet (”det där var bara en standardkopp, M”). En julmugg, alltså. Egentligen handlar allt om en brun kopp, min favorit på jobbet, som M lånade under en tid, de dagar jag inte var på skolan. Den bruna försvann och vi sörjde den tillsammans. Detta var långt innan Corona und so weiter. Nu har jag en mörkgrön, en gåva, men åkte med hem i väskan efter en alldeles för sen personaldagseftermiddag någon gång i oktober.

När din mamma är din mamma igen läser du för oss vad du har skrivit i din dagbok. Jag överväger att tolka dina vågor – du lämnar det här med bokstäver när det ska bli en längre text – som att de handlar om snö, märkliga fynd på en marknad, kanske en kopp eller två, men nej, jag lämnar det till en senare dag.

Dikt 200825

Terminens första dag

Bilden kan innehålla: utomhus, väg

Bilden kan innehålla: människor, natur, riktad ur heter

Bilden kan innehålla: vätska.

Bilden kan innehålla:

Bilden kan innehålla: utomhus,

Bilden kan innehålla: äng, tomrum, fingrar

Bilden kan innehålla: motljus.

Boken på bordet med Markus Karlsson

Höstsäsongens andra avsnitt av Boken på bordet gästas av Markus Karlsson.

Gästen hade inte en egen nyckel (som den föregående gästen), men kunde berätta att han var bekant med kontorets mindre inspelningsstudio i vilken han dramatiserat röster till sjömän för ett radioprogram (om jag minns det hela korrekt). Hur som haver, en persona med dramatiserande förmågor, det har gästen, Malmös litteraturquizmaster.

Den som lyssnar till programmet kan troligen ana hur tanken bakom bildvalet med våra ansikten såg ut.

Markus Karlsson hade med sig Rosenmiraklet av Jean Genet.

Boken på bordet med Fredrik Eriksson

Höstsäsongens första avsnitt av Boken på bordet gästas av Fredrik Eriksson och spelades in under oktobermånadens första tisdagskväll.

Gästen hade faktiskt en egen nyckel, då han sedan en dryg månad delar skrivbord med mig. Från att en gång ha träffats i Postens bunker på Dammfri i Malmö, år 2010, till att nu dela ett annat värv som skrivlärare. Det är en bit. Fredrik undervisar till vardags på Kvarnby folkhögskola.

Fredrik Eriksson hade med sig Frihet av Jonathan Franzen.

Semantiska pinnar (XCIV)

Tredje oktober.

Din mamma verkade få läsa. Men så kom du fram där hon hade dragit sig tillbaka i soffan; du tog hennes bok (Splendor), vände om, fann en väska att stoppa den i och gick tillbaka till ditt rum. Där fann du ytterligare en väska att stoppa den första väskan i. Sedan gömde du palimpsesten av nej.

Vi, dina föräldrar, hade en dag då vi samtalade om att inte leka med dig hela tiden. Om incitamenten för det. För dig. I längden. För livsförloppet. Och för vårt nu, vår allt skörare leklustlilja.

Trettonde juni.

Är det natt nu? Jag kollar på armbandsuret och lägger med god vilja på lite och kallar stunden för halv elva. Vi skrattar. Vi har inte ätit lunch än, försöker jag tafatt. Jag vill inte äta lunch idag.

Det du vill är att berätta saga. Vilket vi gör på kvällen. Om det inte spiller över, vill säga. Din mamma hade berättat en actionsaga nu på morgonen när jag sov på soffan. För minst tredje gången fortsatte sagan på LEGOLAND. Vakt 2, ”den med blå tröja”, hade sett en svans sticka ut ur en buske. Så Jörgens matte hade hamnat i fängelse. Igen.

Att i sagan rymma och ta sig hem från ett Köpenhamn vi i verkligheten inte kan ta oss till.

När jag skulle iväg och handla sa du: Inte för mycket. Och med detta menades att jag inte skulle skjuta upp kvällen genom att handla för länge. Med detta menade du att saga går före godis sommaren 2020.

Dikt 140523

Det kan ta slut nu

Det är inte så lätt, i det att det lättar; vad hos en tanke

hos tanken

Om det tar slut fanns slutet

i det som var som är

var det så

Jag bär en skjorta som du tycker om

Tyckte om

Jag bar en skjorta

Kan gråta nu kan du

Men vems tårar är det är det tal om är det tal om kunna

När du frågar

Frågade

Lite så, men också inte,

Skulle just vi kunna säga

Kunde vi ha sagt

Högt upp i köksfönstret

Högt upp



Månadens skrivövning: Strykövning

Detta är dungens tjugoandra månatliga skrivövning.

Instruktion.

  1. Välj en bok du vill riva ut en sida ur.
  2. Riv ut en sida.
  3. Bestäm dig för ett visst antal ord att behålla. Det ska vara ett fåtal. Förslag: tre, fem eller sju. Som exempel: ”tre till fem ord”.
  4. Börja stryka. Arbeta intuitivt. Allt ska strykas, förutom de få ord du sparar. Arbeta dig ner till de valda orden.
  5. Du har fått en text som framträder genom (också) det som är bortträtt.

    *

    Olika möjligheter:

    Att gör övningen tillsammans med någon annan gör den mycket mer meningsfull. När ni har två framstrukna texter – tala då om hur de få orden kan läsas. Pröva olika sätt! Läs högt, kors och tvärs.

    Efter att ni har läst upp och prövat hur ni helst vill läsa orden, tala om ordens laddning, tala om vilka ord som växer eller krymper, avgör eller avgörs av andra …

    Att riva ut ur samma bok är rekommendabelt. Att tala om hur denna bok väljs är också rekommendabelt. Den måste vara ”rangerad” för att väljas?

    Om du inte gör övningen med någon annan och vill vidareutveckla din text – dvs. att du ser den som blott den första av texter i ett arbete med fler texter så kan du antingen

    – pröva att se den sparsmakade texten som ”dikt 1” och se om du kan skriva ”dikt 2” och ”dikt 3” ur med din första.

    – pröva att använda de få orden i din framstrukna text som del av en längre dikt: gör dem till en rad i en dikt!

    Lycka till!

    *

    Nedan en framstruken skärva under tiden som deltagarna på Kreativt skrivande på Skurups fhsk gjorde en skrivövning i början av september.

Dikt 140320

– Skämmas
för det som en lär
sig genom?

felsteg steg ett teg
till slut: Förslut
inte inte skämmas
emedan en lär sig ta
steg trampar på
kavaljers tår

(tysta ditt självs själv)

kläm till handen le å himla
med ögonen om
det är så: Hej igen
nödvändiga handsvetts
ordfett randas om
det är / släpp
den
blickböjelse som vill
hålla stadigt fast
i någon
du redan kände
dig som